Enligt den kommunenkät som genomfördes augusti–november 2025 framskrider ibruktagandet av Ryhti-systemet i kommunerna och fler åtgärder har vidtagits. Ryhti-systemet har dock tagits i bruk endast i begränsad omfattning. Kommunerna utnyttjar övergångsperioden för förberedelser, men utvecklingen av systemen och kommunernas begränsade resurser bromsar framstegen. Enkäten besvarades av 60 % av kommunerna i Fastlandsfinland.
Kommunerna ska ta i bruk datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) och de nationella datamodellerna som upprätthålls av Finlands miljöcentral före början av 2029. Datasystemet samlar den information om områdesanvändning och bygglov som används av kommuner och statliga myndigheter. Med DigiFinlands kommunenkät kartlades kommunernas åtgärder för att ta i bruk Ryhti-systemet.
Enligt svaren har nästan fyra femtedelar av kommunerna vidtagit åtgärder för att främja ibruktagandet av Ryhti-systemet. De vanligaste åtgärderna var att bekanta sig med de nationella datamodellerna för planläggning och bygglov, dela information om förändringen med kommunens ledning och beslutsfattare, planera eller göra ändringar i de egna systemen samt utreda ibruktagandet av Informationsleden.
Enkäten besvarades av 296 experter från 173 kommuner. När de kommuner som deltar i Ryhti-partnertestningen läggs till resultaten omfattar materialet information från 185 kommuner, vilket täcker cirka 63 % av kommunerna i Fastlandsfinland. Svarsmaterialet består av både kvantitativa data och kvalitativa öppna svar, som belyser kommunernas erfarenheter och utmaningar. Antalet respondenter minskade med 30 % jämfört med året innan.
”Enkätens resultat kan inte direkt jämföras med resultaten från fjolårets enkät, eftersom antalet respondenter avviker så avsevärt. Genom att jämföra svaren från kommunerna som svarade på enkäten under båda åren kan man dock se att förberedelserna framskrider i åtminstone en tredjedel av kommunerna som svarade”, konstaterar projektchef Satu Reisko.
Nästan fyra femtedelar av kommunerna har vidtagit åtgärder för att främja införandet av Ryhti-systemet.
Kommunerna planerar ibruktagandet även om man fortfarande väntar på att systemen ska utvecklas
Jämfört med situationen 2024 har andelen kommuner som vidtagit åtgärder ökat, även om den genomsnittliga beredskapen har minskat något. Medeltalet för den status som beskriver kommunens beredskap steg i områdesanvändningen till 2,2 (2024: 1,8) och i bygglovsprocessen till 1,9 (2024: 1,8). I fråga om områdesanvändningen har 53 % av kommunerna vidtagit åtgärder (2024: 47 %) och 27 % har deltagit i gemensamma utvecklingsprojekt (2024: 10 %). Av respondenterna har 44 % vidtagit åtgärder i bygglovsprocessen (2024: 58 %) och 15 % har deltagit i den gemensamma utvecklingen (2024: 4 %).
I områdesanvändningen beredskap för ibruktagande fanns i 24 % av kommunerna och av dessa har 17 % planerat att ta i bruk systemet 2026–2027. Även där det ännu inte finns beredskap planeras ibruktagandet av 28 % av kommunerna, vanligtvis för åren 2027–2028. Sammanlagt är andelen kommuner som planerar ibruktagandet cirka 55 %. I bygglovsprocessen cirka 30 % av kommunerna har beredskap för ibruktagandet av systemet och 18 % av dessa har planerat ibruktagandet. Sammanlagt 51 % av kommunerna planerar att ta i bruk systemet, oftast under 2026.
Enligt enkäten påverkas tidtabellen för ibruktagandet starkt av hur kommunernas program utvecklas och hur gränssnitten mellan systemen mognar. De viktigaste åtgärderna gäller uppdateringar av kommunsystemen och inlärning av programmens nya egenskaper, så att information kan produceras i den form som Ryhti-systemet kräver. Även kommunernas egna resurser eller konsulternas beredskap inom områdesanvändningen påverkar schemat för ibruktagandet.
Miljöministeriets understöd upplevs som ett betydande stöd vid ibruktagandet av Ryhti-systemet, särskilt på grund av resurs- och kompetensbristen samt systemutvecklingen. Med hjälp av understödet kan kommunerna också delta i gemensamma projekt och utveckla sin verksamhet tillsammans med andra. Bristen på resurser och den pågående tekniska utvecklingen lyfts också fram i frågan om orsakerna till att understöd inte söks.
Fördelarna identifieras, utmaningarna bromsar upp
Som den största nyttan med Ryhti upplever kommunerna förenhetligandet av informationen och en centraliserad informationspunkt, som underlättar myndighetssamarbetet och minskar överlappande arbete. BIM-/IFC-modellernas och 3D-analysernas möjligheter lyfts fram särskilt i bygglovsprocessen. På lång sikt stöder Ryhti kunskapsbaserad ledning och förbättrar jämförelsen mellan kommunerna samt tjänsternas kvalitet.
Arbetsmängden, kostnaderna och de ofullständiga tekniska lösningarna i övergångsskedet orsakar oro i kommunerna. I små kommuner framhävs resursbristen och kompetensutvecklingen. Enligt rapporten önskar kommunerna tydligare anvisningar, mer utbildning och konkret omställningsstöd för att fördelarna med systemet ska realiseras i så stor utsträckning som möjligt.
Kommunernas erfarenheter visar att ibruktagandet av Ryhti kräver ett nära samarbete med kommunerna, systemleverantörerna och statsförvaltningen. Tydliga anvisningar, tillräckliga resurser och praktiskt stöd spelar en nyckelroll i en lyckad omställning.
”Utifrån dessa svar kan man vid miljöministeriet utveckla stödåtgärderna till kommunerna för digitala reformer enligt lagstiftningen om den byggda miljön, såsom kommande ansökningar om understöd”, berättar specialsakkunnig Jemina Suikki vid miljöministeriet.
Som grund för enkäten användes den enkät som genomfördes 2024 och i planeringen deltog experter från miljöministeriet, Finlands miljöcentral och DigiFinland.
