Hur rör sig informationen?
Datasystemet för den byggda miljön medför inga förändringar till ansvaren inom informationsproduktionen eller rollerna inom planläggningen och byggandets tillståndsprocesser. Uppgifter sparas i det nya systemet i synnerhet inom ramen för kommunernas planläggning och handläggning av bygglov.
I fortsättningen behöver kommunerna och landskapsförbunden lämna uppgifter till statliga myndigheter endast en gång: när detta är gjort kan uppgifterna delas för vidare användning från datasystemet för den byggda miljön.
Uppgifterna förs in i den nationella informationsresursen i ett gemensamt fastställt maskinläsbart format. Uppgifterna som finns i dataproducenternas system uppdateras till det riksomfattande systemet så automatiskt som möjligt via gränssnitten.
Övergångsperioderna medför flexibilitet
Kommunerna och landskapsförbunden har kunnat leverera uppgifter om områdesanvändningen till systemet redan sedan början av 2024. Senast från och med 1.1.2029 ska uppgifterna om områdesanvändningen börja överföras till datasystemet.
Den nya bygglagen trädde i kraft 1.1.2025. Kommunerna ska leverera uppgifter om byggande till datasystemet för den byggda miljön senast från och med 1.1.2029. Kommunerna har dock skyldighet att utarbeta bygglov i datamodellsform redan från början av år 2026.
Användning i första hand via gränssnitt
Uppgifter skickas in i första hand via gränssnitt. För överföringen av uppgifter om områdesanvändningen bygger Syke också ett användargränssnitt som är ett alternativ för kommuner som inte har möjlighet att utnyttja gränssnitt.
Finlands miljöcentral ändrar inte uppgifterna som kommer in i datasystemet, utan den som producerar uppgifterna – till exempel en kommun eller ett landskap – ansvarar för att de är tidsenliga.
Mottagning, förvaring och förmedling av uppgifter till myndigheter samt fullgörandet av de lagstadgade skyldigheterna är avgiftsfritt.
Salli evästeet katsoaksesi videon. Cookie inställningar
Anslutningar till centrala statliga system
Datasystemet för den byggda miljön kompletterar statens helhet för informationsförvaltningen, som består av bland annat fastighets-, befolknings- och företagsdatasystemet. Systemet är planerat så att det är kompatibelt med de övriga systemen och så att systemen kan hämta uppgifter sinsemellan. Målet är att statliga aktörer endast ska begära en uppgift en gång.
Så kallade kärnuppgifter om markanvändningen och byggnaderna (t.ex. användningsändamål, byggrätt) kommer i fortsättningen endast att finnas i det nya systemet, varifrån statens övriga datasystem eller andra organisationer som behöver uppgifter hämtar dem. Det nya datasystemet använder till exempel fastighets-, lägenhets- och ägaruppgifter som finns i andra system.
