Gå till innehållet

Omställningen gör informationshanteringen lättare och tydligare: i fortsättningen kommer uppgifterna att skickas i det avtalade formatet endast till ett gemensamt system, där de finns säkert och kontrollerat tillgängliga för dem som behöver dem. Även uppgifternas kvalitet, tidsenlighet och interoperabilitet förbättras. Detta underlättar arbetet för dem som använder uppgifterna.

Fördelar

  • Enhetliga uppgifter är smidigt och säkert tillgängliga när det behövs.
  • Överlappande insamling av uppgifter minskar betydligt och uppgifterna hålls uppdaterade.
  • Högklassig information bidrar till utvecklingen av offentliga tjänster och många typer av företagsverksamhet.
  • Investeringen i digitaliseringen av uppgifter om den byggda miljön återbetalar sig.

Informationen om den byggda miljön innehåller också uppgifter som är kritiska med tanke på säkerheten. Därför kräver den digitala omställningen nya spelregler och uppdatering av lagstiftningen. Lagen om datasystemet för den byggda miljön och de nya bestämmelserna om digitalisering av områdesanvändningen träder i kraft 1.1.2024, då även de första delarna av datasystemet för den byggda miljön öppnas för användarna.

Enhetliga verksamhetssätt är datasäkerhet

I samband med den tekniska definitionen av datasystemet har man utrett den digitala säkerheten: informationssäkerhet, dataskydd, cybersäkerhet, riskhantering, verksamhetens kontinuitet och beredskap har noga beaktats.

Enligt bedömningen är den digitala säkerheten bättre med det riksomfattande datasystemet jämfört med nuläget där systemen är decentraliserade. Decentraliseringen medför betydande sårbarheter: informationshantering görs i flera datasystem och man använder olika slags klassificeringar och tekniska lösningar som ger upphov till betydande risker och anhopningseffekter. Säkerheten förbättras när man inför enhetliga metoder för klassificering av information. I det riksomfattande systemet kan klassificeringen vid behov också snabbt ändras.

Omställningen görs tillsammans

Kommunerna är betydande producenter och användare av uppgifter om den byggda miljön – och därför har kommunerna en central roll i skapandet av den nya verksamhetsmodellen. Kommunerna har varit nära involverade i arbetet för att definiera det nya systemets funktioner och de gemensamma datamodellerna.

Även kommunerna får nya uppgifter, särskilt i övergångsfasen. Samtidigt försvinner emellertid de nuvarande skyldigheterna att delge information flera gånger och behovet av manuell informationshantering minskar.

I många avseenden är det fråga om att kommunen ska säkerställa att uppgifter som redan finns i digital form är nationellt kompatibla och att nya uppgifter produceras i enlighet med de nya kraven. Redan i dagsläget är till exempel detaljplanen i många kommuner i digital form, men inte nödvändigtvis i det nationellt kompatibla formatet.

Kommunerna och landskapsförbunden ges stöd i ändringen av verksamhetssätten genom utbildningar, anvisningar och testningar som hjälper kommunerna att ansluta sig till det nya datasystemet. Det nya systemet har byggts öppet också med programleverantörerna.

Kommunerna är aktörer i omställningen.

Kommande förändringar i byggandets tillståndsprocesser

Tillstånd för byggande söks i maskinläsbart format. Planmodellen och utförandemodellen för en byggnad överförs till en enhetlig nationell informationsresurs när bygglovet handläggs. För nya byggnader utarbetas en bruks- och underhållsanvisning i maskinläsbart format.

Ändringar i planläggningen

Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen kommer i fortsättningen att utarbetas i datamodellformatet.

Planen och informationen om planläggningsprocessens framskridande förs in i en enhetlig nationell informationsresurs.

Det blir möjligt att föra in gammalt planmaterial i datasystemet.

Utforska presentationen som sammanställer konsekvenserna