Träskända förbereder sig proaktivt för de ändringar som bygglagen och Ryhti-systemet medför. Staden utvecklar lösningar som underlättar hela kommunfältets övergång till datamodellbaserad tillståndsbehandling och ny dataöverföring.
Verkställigheten av bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) förändrar kommunernas informationshantering avsevärt. Träskända har inlett reformen i ett tidigt skede. Staden är en av de riksomfattande pilotkommunerna som utvecklar ändringarna i tjänsten Lupapiste som används av flera kommuner för tillståndsärenden inom byggande samt beredskapen hos kommunernas system att övergå till dataöverföring enligt Ryhti. Geodatachefen Joona Majurinen betonar betydelsen av att börja i tid:
”Det är fråga om en stor förändring som genomförs i kommunerna under flera års tid. Vi ville vara med från början för att kunna påverka genomförandet och säkerställa att beredningen inte lämnas till sista stund.”
Lagändringar och understöd påskyndar utvecklingen
Bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön medför centrala reformer i de tjänster för tillståndsärenden som kommunerna använder, såsom Lupapiste. För ändringsarbetet har Träskända beviljats sammanlagt 835 000 euro i statsunderstöd för de olika skedena av Ryhti-partnertestprojektet. Majurinen påminner om att det är fråga om en riksomfattande helhet.
”Lupapiste är en riksomfattande molntjänst som används av cirka 240 kommuner. All utveckling vi gör gynnar alla kommuner.”
En särskilt viktig förändring för kommunerna är det datamodellbaserade tillståndet för byggande, eftersom det påskyndar behandlingen. När mängden information mångdubblas räcker det inte nödvändigtvis längre med manuell behandling.
”Om tillståndsbehandlingen fördröjs kan kommunen bli tvungen att ge den sökande en prisnedsättning på 30 procent. Detta har varit ett viktigt incitament för kommunerna att utveckla sina processer i tid”, säger Majurinen.
Den största förändringen finns i den ändring av verksamhetssätt som datamodellerna medför
Enligt Majurinen är övergången från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (MDB) filbaserade överföring till dataöverföring som grundar sig på Ryhti-systemets programmeringsgränssnitt en teknisk förbättring, men i sig inte en så stor förändring i kommunernas vardag.
”För kommunens anställda innebär detta ingen omvälvning. Tekniskt sett byter dataöverföringen endast plats från MDB till Finlands miljöcentrals (Syke) Ryhti-system – i praktiken bara en annan knapp. Däremot innebär datamodellbaserade tillstånd en helt ny verksamhetskultur för kommunerna och planerarna. Tredimensionella, IFC-standardbaserade modeller ger större precision, men kräver nya processer och ny kompetens”, beskriver Majurinen.
Den IFC-baserade (industry foundation classes) modellen för tillståndsansökan stöds av Lupapistes automatiska Taika-validering, som kontrollerar både den tekniska modellen och de centrala författningsenligheterna.
”Kommunen eller den sökande behöver inte ens öppna filen när tjänsten automatiskt ger en trafikljusindikering. Det sänker tröskeln för att använda datamodeller”, belyser Majurinen.
Datamodellbaserade tillstånd ses i Träskända också som en möjlighet att stärka det finländska föregångarskapet. Lupapiste har redan ett internationellt fotfäste i Kanada och USA.
I testprojektet deltar förutom Träskända även Helsingfors, Vanda, Tammerfors och Mäntsälä, och programvaruföretaget Cloudpermit ansvarar för den tekniska utvecklingen.
”Samarbetet har varit mycket bra och nödvändigt. Arbetets omfattning har överraskat många, men det har inte förekommit några konflikter”, berättar Majurinen.
Tekniskt sett byter dataöverföringen endast plats från MDB till Finlands miljöcentrals Ryhti-system.
Entydigt råd till kommunerna: ansök om understöd
I pilotskedet löser man de tekniska utmaningarna så att senare ibruktaganden kan göras med den mest färdiga lösningen. De tekniska lösningarna blir färdiga före utgången av 2026. Därefter inleds omfattande ibruktaganden i övriga Lupapiste- kommuner.
”Åren 2027-2028 blir det full fart. Ett tvåårigt fönster, 240 kommuner – det är ett stort åtagande”, konstaterar Majurinen. Det är fråga om en exceptionellt stor statlig satsning som han jämför med utvecklingen av hälso- och sjukvårdens Kanta-system.
Majurinens budskap till andra kommuner är kort och koncist:
”Ansök om statsunderstöd för ibruktagandet av Ryhti-systemet för 2027 och 2028. Det är ett hundraprocentigt stöd.”
Arbetet i Träskända visar att framgång bygger på tidig förberedelse, utnyttjande av statsunderstöd samt ett nära samarbete mellan kommuner och systemleverantörer.
Läs mer om projektet på Finlands miljöcentrals webbplats Ryhti.