Planerna för kommunerna i Norra Savolax ändrades till datamodellformat i samarbete med kommunerna i området, NTM-centralen i Norra Savolax och konsultgruppen. För kommunerna utarbetas det som bäst anvisningar med hjälp av vilka de själva kan bearbeta gällande planer i ett format som lämpar sig för datasystemet för den byggda miljön.
Pilotprojektet Gällande planer i datasystemet för den byggda miljön (VOOKA) som genomfördes i Södra Savolax 2022–2023 fick en fortsättning i Norra Savolax. I projektet som avslutades i januari 2024 fördes 19 kommuners stations-, strandstations- och generalplaner till ett enhetligt riksomfattande datamodellformat för planområdets gränser.
Uppgifterna om de gällande planernas yttre gränser i Norra Savolax samt de ursprungliga plankartorna och planbestämmelserna gällande dem samlades in från kommunerna. Dessutom erhölls material om de yttre gränserna från Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem. Vid behandlingen av materialet följdes den process som utvecklats inom pilotprojektet i Södra Savolax.
– Vi jämförde och korrigerade planindexmaterialet med ett verktyg som skapades i pilotprojektet i Södra Savolax och vidareutvecklades i genomförandet i Norra Savolax. Efter den automatiska behandlingen sammanställde vi ett enhetligt planindexmaterial, till vilket vi länkade de ursprungliga planhandlingarna, dvs. plankartorna och bestämmelserna i anslutning till dem. Därefter bearbetade och korrigerade vi ännu materialet manuellt. Slutligen ändrade vi materialet till det datamodellformat som datasystemet för den byggda miljön kräver, berättar projektchef Sofia Koskela från Ubigu Oy.
Uppskattningsvis 78 procent av landskapets gällande planer kunde samlas in. Detaljplaner kunde sammanställas till cirka 77 procent, stranddetaljplaner till cirka 94 procent och generalplaner till cirka 75 procent. Uppgifter om planernas yttre gränser samlades in för sammanlagt cirka 3 100 planer.
Vi sammanställde ett enhetligt planindexmaterial, till vilket vi länkade de ursprungliga planhandlingarna, dvs. plankartorna och bestämmelserna i anslutning till dem.
Vi sammanställde ett enhetligt planindexmaterial, till vilket vi länkade de ursprungliga planhandlingarna, dvs. plankartorna och bestämmelserna i anslutning till dem.
– I en del kommuner fick vi materialet snabbt. En del av uppgifterna saknades eftersom kommunen inte hade några färdigt digitaliserade handlingar och de inte hann genomföra digitaliseringen enligt tidtabellen för detta projekt. Alla planer fanns nödvändigtvis inte heller på en plats eller det var svårt att hitta gamla planer, fortsätter Koskela.
Från Tervo kommun deltog byggnadsinspektör Jukka Korhonen i VOOKA-projektet.
– Projektet gick väldigt bra. Vissa planer hade vi endast i pappersform och jag skannade dem till VOOKA-arbetsgruppen. En del av Tervos planer levererades av en plankonsult. Vi kunde inte leverera precis alla planer, berättar Korhonen.
Kommunen är den bästa experten på sina planer
Av planmaterialet för Norra Savolax gjordes liknande observationer som tidigare gjorts av materialet för Södra Savolax. Kvaliteten på materialet varierade ganska mycket.
– I Norra Savolax fanns det mer plangränsmaterial i CAD-format än i Södra Savolax, och det tog mer tid än väntat att behandla materialet eftersom materialet måste omvandlas till geodataformat, dvs. från streck till områden, beskriver Koskela.
Även i Norra Savolax fanns det skillnader i geometrin för de planindex som Lantmäteriverket och kommunerna levererade.
– Vi behandlade skillnaderna mellan plangränserna i workshoppar med kommunerna. Många av dem berodde på att uppgifter som uppdaterats i samband med planläggningen av detaljplanen eller efter precisionsmätningarna inte nödvändigtvis hade skickats till Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem. Denna utmaning strävar man efter att underlätta genom informationsutbyte mellan systemen och genom att utveckla Ryhti-systemet, konstaterar Koskela.
Dessutom medförde de varierande praxis för benämning av handlingar utmaningar för arbetsgruppen.
– Planhandlingarna har namngetts på ett mycket brokigt sätt. Ibland var det svårt att identifiera till vilken plans yttre gräns ett visst dokument hör. Det bästa sättet att lösa skillnaderna skulle vara att reda ut dem direkt med kommunens planläggare. En del av handlingarna blev inte länkade till planernas yttre gränser, eftersom det inte fanns någon specificerande information om dem med vilken de kunde ha förenats, beklagar Koskela.
Det är bra att de nya planerna görs enhetliga och görs tillgängliga i det gemensamma systemet för dem som behöver information.
Det är bra att de nya planerna görs enhetliga och görs tillgängliga i det gemensamma systemet för dem som behöver information.
I slutet av projektet skulle kommunerna granska sitt eget material.
Det fanns också brister i indexuppgifterna för planerna i Tervo och en del av planerna överlappade varandra. Jukka Korhonen är ändå nöjd med slutresultatet av VOOKA-projektet och tror att digitaliseringen kommer att underlätta arbetet.
– Vi gör det här arbetet för andra. Vi får ofta frågor om bilder, ritningar och slutkontrolldokument. Om de är i pappersform krävs det mycket arbete för att leverera dem. På samma sätt är det bra att de nya planerna görs på ett enhetligt sätt och görs tillgängliga för dem som behöver information i det gemensamma systemet, funderar Korhonen.
Digitaliseringen är också förknippad med bekymmer.
– Målet med Ryhti-systemet är bra, men hur kan man få allas kompetens till en sådan nivå att de hänger med i förändringen och verksamheten? Det skulle också vara bra om datasystemet förblir i den offentliga aktörens händer och gratis för kommunerna, fortsätter Korhonen.
Finlands miljöcentral har i lagen om datasystemet för den byggda miljön definierats som upprätthållare av datasystemet för den byggda miljön. Enligt lagen är användningen av systemet avgiftsfri för kommunerna.
Anvisningar för kommunerna är under arbete
Utifrån erfarenheterna från VOOKA-projekten i Södra och Norra Savolax utarbetas anvisningar för kommunerna, med hjälp av vilka de själva kan producera material som lämpar sig för datasystemet för den byggda miljön. I anvisningen beskrivs bland annat vilka krav det finns på det planmaterial som ska föras in i Ryhti-systemet och vilka avtal som krävs av kommunen för att föra in materialet i Ryhti-systemet. Kommunerna kan ansöka om understöd hos miljöministeriet för att få gällande planer i datamodellformat och för att sända dem till datasystemet för den byggda miljön.
– I VOOKA-projekten gjordes ett utredningsarbete som hjälper alla kommuner att föra in planerna i det datamodellformat som Ryhti-systemet förutsätter och dessutom att uppfylla kommande EU-förpliktelser. Därför vill jag tacka kommunerna i både Södra och Norra Savolax för deras insats för att främja digitaliseringen av hela den finländska områdesanvändningen, säger Kaarina Vartiainen, ansvarig projektchef för VOOKA-projektet vid Finlands miljöcentral.
I juni börjar EU-kommissionens genomförandeförordning om en förteckning över värdefulla informationsmaterial samt om hur de ska publiceras och återanvändas tillämpas. Förordningen anknyter till EU:s direktiv om öppna data och vidareutnyttjande av uppgifter som den offentliga sektorn förfogar över.
Sammansättningen som ansvarade för genomförandet VOOKA-projektet i Norra Savolax var densamma som i pilotprojektet i Södra Savolax, dvs. Ubigu Oy, Gispo Oy och PlanDisain Oy. Projektet koordinerades av Finlands miljöcentral (Syke) som en del av Ryhti-projektet.
Mer information
Sofia Koskela, expert på geodata
Ubigu Oy
fornamn.efternamn@ubigu.fi
tfn 050 547 5293
Kaarina Vartiainen, specialforskare
Finlands miljöcentral Syke, projektchef för VOOKA-projektet
fornamn.efternamn@syke.fi
tfn 050 436 1796