I år har man i Muurame testat planläggning i datamodellformat samt överföring av information till datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) tillsammans med sex andra kommuner. I projektet har man också bedrivit nära samarbete med Lantmäteriverket, som haft en nyckelroll i synkroniseringen av planuppgifterna. Vilka lärdomar har projektet gett så här långt när slutrakan redan skymtar?
Projektet i Muurame fick sin början genom understöd från miljöministeriet, som har beviljats till kommunerna och landskapen för reformen av informationshanteringen i den byggda miljön. Projektet ingår i miljöministeriets och Finlands miljöcentrals partnertestningsprogram som omfattar totalt 30 delprojekt. Både projektet i Muurame och partnertestningen i stort möjliggör kommunernas tekniska införande av Ryhti-systemet i framtiden.
Projektet leds av Muurame, men utöver Muurame deltar sex andra kommuner: Jämsä, Juupajoki, Orivesi, Ackas, Tavastkyro och Enontekis.
Den projekthelhet som startade vårvintern 2025 framskrider i två faser. Först konverterar kommunerna sina planindex till ett enhetligt datamodellformat, och därefter utarbetar varje kommun också en plan som är helt i datamodellformat. Både planindexen och planerna i datamodellformatet förs in i Ryhti-systemet.
I båda faserna utnyttjas applikationen UbiHub som utvecklats av Ubigu och lärdomarna från projektet VOOKA (Gällande planer till datasystemet för den byggda miljön).
Viktigt att synkronisera beteckningar och datum
Projektet i Muurame har hittills särskilt visat att skillnaderna mellan kommunernas uppgifter och Fastighetsdatasystemet (FDS) stundtals är betydande.
”Även om antalet planer i Muurame var ganska litet, sammanlagt cirka 110, visade det sig att över hälften av dem inte hade någon planbeteckning överhuvudtaget i FDS. Vi lade dessutom märke till att kommunen hade börjat använda den arkivbeteckning som Lantmäteriverket gett och som syns på registerutdraget som planens beteckning”, säger Eila Viitala, ledande expert vid Lantmäteriverket.
”Liksom i andra kommuner hade det också i Muurame varit bra om man som planbeteckningar hade använt kommunens egen beteckning eller en beteckning härledd från planens godkännandedatum (ddmmåå§xx)”, förtydligar Eila Viitala.
En av de viktigaste lärdomarna som framkommit hittills är därför att de kommuner där Lantmäteriverket är fastighetsregisterförare bör ta kontakt med Lantmäteriverket redan i det skede när planindexet skapas.
”Det är viktigt att planbeteckningarna och datumen i kommunens eget planindex jämförs med uppgifterna i FDS innan man börjar sammanställa materialet för Ryhti. I Muurame underlättades arbetet av att vi fick en tabell med både kommunernas egna planbeteckningar och FDS:s beteckningar, vilket gjorde det lätt att hitta motsvarigheterna. Den här arbetsmetoden är bra för andra att ta modell av.”
Framöver underlättas situationen av att varje plan får en permanent nationell beteckning i Ryhti-systemet.
Ta med originalexemplaren
Utöver planbeteckningarna har felaktiga uppgifter också framkommit till exempel i de datum som Viitala har gått igenom för hand.
”Mer än hälften av planerna i Muurame hade felaktiga datum för godkännande eller införande i FDS, som måste uppdateras för att stämma överens med kommunens uppgifter. Detta beror på att uppgifterna en gång i tiden registrerades i det tidigare använda JAKO-systemet, vars datastruktur var begränsad, och i registret infördes endast datumet för planens införande.”
Viitala uppmanar därför kommunerna att för varje plan i Ryhti länka till en PDF-fil av den skannade plankartan där datumet för godkännande och införande framgår.
”När uppgifterna rättas för en kommun i taget förbättras datainnehållet i FDS hela tiden. Målet är att all planinformation i framtiden finns i Ryhti, och vi kommer att upprätthålla planuppgifterna i FDS så länge lagen föreskriver det”, tillägger Viitala.
Målet är bättre lägesnoggrannhet
Ryhti-systemet ger också ökad precision i planernas områdesavgränsningar.
”I nuläget utarbetas planer utifrån Lantmäteriverkets gränsmaterial utan att man nödvändigtvis kontrollerar läget för de råmärken som finns i terrängen. Problem börjar uppstå när råmärkenas placering i FDS preciseras till exempel vid en förrättning, varvid fastighetsgränsen i värsta fall kan flyttas flera meter. Sådana fel har också kommit fram i Muurame”, påpekar Viitala.
Viitala råder kommuner som utarbetar en ny detaljplan att utnyttja den handbok som Aija Holopainen gjort för Kommunförbundet, Ohje tietomallimuotoisen kaavatyön tilaamiseen(du blir omdirigerad till en annan tjänst) (på finska). Den presenterades också i Ryhti-infon i september 2025.
Ubigus digitaliseringsdirektör Marko Kauppi, som fungerar som konsult i Muurame-projektet, lovar att även Ubigus verktyg bidrar med lösningen.
”Med Ubigus verktyg kan vi förbättra planernas geometri, korrigera egenskapsdata och validera planindexen mot Ryhti. Verktyget underlättar särskilt hanteringen av äldre planers plangränser och ger en god grund för att utarbeta en plan i datamodellformat.
Även andra av kommunernas programvaruleverantörer utvecklar som bäst ett brett utbud av verktyg som stöder införandet av Ryhti-systemet.
Planläggning i datamodellformat förändrar planläggningens vardag
Planläggning i datamodellformat har man under året lärt sig i Muurame-projektet genom ett nära samarbete mellan Ubigu och kommunerna.
”Samtidigt övar man också på att utarbeta planbestämmelser enligt Katja-förordningen. Katja-förordningen beskriver hur planbestämmelser och planobjekt i landskaps-, general- och detaljplaner ska presenteras enhetligt i hela landet. ”I projektet i Muurame kan kommunerna kontakta mig direkt om det uppstår problem. Utifrån detta för jag eventuella problem och brister vidare till det nationella arbetet, där jag också medverkar”, säger Kauppi.
Kauppi understryker dessutom att när indexen blir i skick får man en färdig grund, inte bara för Ryhti utan också för kommunen. Datamodellformatet gynnar många olika aktörer och uppgifterna kan till exempel användas för analyser.
Övergången från pappersplan till datamodellformatet är emellertid en stor förändring i kommunerna, och enligt Muurame kommuns planläggningschef Julia Virtanen är det väsentligt att satsa på detta.
”Det förutsätter ett förändrat sätt att tänka och är en intressant lärprocess. Samtidigt har vi också en ny generation geodataplanerare och planläggningsassistenter som snabbt lär sig att arbeta på ett nytt sätt.”
Virtanen tillägger att Ubigus konsult har haft en viktig roll som processledare. Projektets framskridande har också underlättats avsevärt av att Lantmäteriverket har en egen kontaktperson för kommunerna.
Saknade plankartor tas om hand med gemensamma krafter
När de kommuner som deltar i projektet i Muurame från början började utreda nuläget i sina planindex visade det sig att en del plandokument saknades. De söktes både på nätverksdiskar och i arkiv.
Enligt Muurame kommuns planläggningschef Julia Virtanen förklaras bristerna delvis av kommunernas olika utgångslägen.
”I många kommuner har informationen gått förlorad i och med att experter gått i pension och resurserna varit knappa, till exempel att planerna borde ha skickats till Lantmäteriverket. I mindre kommuner kan allt vila på en enda person.”
Skyldigheten att arkivera planer låg hos Lantmäteriverket till utgången av år 2001 och övergick från och med 2002 till kommunerna. Om plankartorna en gång i tiden har levererats till Lantmäteriverket finns de fortfarande kvar och kan beställas via Lantmäteriverkets kundtjänst mot en skanningsavgift.
”Arkivexemplar kan också finnas hos NTM-centralen eller Riksarkivet, dit de också ibland har skickats. ”Vi försöker leta efter dem tillsammans”, lovar Eila Viitala.
Lär känna Ryhtis aktörer
Artikeln är en del av intervjuserien Ryhdin tekijät (Ryhtis aktörer), där man lyfter fram faktorer och projekt som påverkar utvecklingen av datasystemet för den byggda miljön.