Eila Viitala vid Lantmäteriverket har utfört ett exceptionellt omfattande arbete: hon har gått igenom planuppgifterna i JAKO-systemet för alla de 226 kommuner vars fastighetsregister Lantmäteriverket ansvarar för. Resultatet blev en nationell helhetsbild av planuppgifternas läge – och framför allt ett konkret verktyg för de kommuner som förbereder att ta i bruk Ryhti-systemet.
Arbetet inleddes inom VOOKA-projektet, där gällande planer granskades för datasystemet för den byggda miljön (Ryhti). Finlands miljöcentral bad Lantmäteriverket kontrollera riktigheten i planuppgifterna i JAKO-systemet. Verkets ledande expert Eila Viitala märkte genast att det fanns omfattande brister i uppgifterna om godkännande- och fastställelsedatum samt i planbeteckningarna.
”I juli beslutades att materialet inom Lantmäteriverkets registerföringsområde måste gås igenom i sin helhet”, säger Viitala. Hon började med att gå igenom kommunerna i alfabetisk ordning, gjorde en JAKO-sökning för varje kommun, kontrollerade planerna även i kommunernas karttjänster och förde in uppgifterna i Excel.
”I den minsta kommunen fanns det åtta planer, i den största nästan åttahundra”, berättar Viitala. Den främsta orsaken till bristerna var att för planer som godkänts före år 2000 saknades både godkännandedatum och planbeteckning – det enda som registrerats var länsstyrelsens fastställelsedatum.
”Därför saknade många planer helt planbeteckning”, säger Viitala. Hon kontrollerade uppgifterna kommun för kommun, kompletterade dem själv när det var möjligt och bad kommunerna om kompletteringar i övriga fall. Hittills har omkring 45 procent av kommunerna lämnat in uppgifterna, och materialet för cirka 100 kommuner är färdigt.
”Det betyder inte att över hälften av planuppgifterna är felaktiga. Ungefär 50 procent kunde jag komplettera själv”, säger Viitala. Sammanlagt har Viitala korrigerat uppgifterna i ungefär 9 500 planer. Uppskattningsvis omkring 20 procent av de 24 500 planerna – sammanlagt cirka 4 500 planer – kräver fortfarande korrigeringar. En del av planerna är fortfarande felaktiga eller bristfälliga i det fastighetsdatasystem (FDS) som upprätthålls av Lantmäteriverket.
”I FDS saknas uppskattningsvis hundratals godkända planer som kommunerna inte har skickat till oss för registrering. Kommunerna är skyldiga att lämna in planerna till oss tills de har tagit Ryhti-systemet i bruk”, säger Viitala.
Kommunerna får ett färdigt informationspaket – ”Detta är till stor hjälp särskilt för små kommuner”
I slutet av februari tog Lantmäteriverket fram ett färdigt datapaket med planmaterial ur JAKO-systemet till kommunerna. Paketet innehåller för varje kommun uppgifter om planernas godkännande-, ikraftträdande- och fastställelsedatum samt paragrafer, planbeteckningar och planernas yttre gränser i den mån de har kunnat fastställas.
”Kommunerna kan använda detta direkt som grund för Ryhti-materialet”, säger Viitala. Det material som tagits ut ur FDS ger dock ännu inte hela bilden, utan kommunerna måste jämföra FDS-materialet med sina egna uppgifter och för Ryhti göra en egen tolkning av planernas yttre gränser.
”De yttre gränserna för planerna i en kommuns karttjänst avvek avsevärt från uppgifterna i FDS. I många kommuner saknades nästan helt registrerade uppgifter om de äldre planerna. Det här arbetet synliggör för första gången ett riksomfattande planindex”, berättar Viitala. Hon betonar att det material som togs ut ur FDS är särskilt värdefullt för små kommuner som saknar omfattande planarkiv eller resurser att gå igenom sitt eget material.
”I många kommuner saknas helt arkivexemplar av planerna. Nu har kommunerna fått en klar bild av vilka planer som gäller inom deras område och vilka planer som inte har skickats till Lantmäteriverket för införande i fastighetsregistret”, säger Viitala
Kommunerna bör skaffa det material som Lantmäteriverket tillhandahåller.
Vad bör kommunerna göra nu?
Det lönar sig för kommunerna att ta i bruk det material som Lantmäteriverket tillhandahåller. Det sparar mycket tid och minskar risken för fel”, säger Viitala. Hon uppskattar att priset på materialet kommer att vara endast några hundra euro.
Det andra steget gäller skanning av plankartor. När det gäller planer som godkänts före 2001 har Lantmäteriverket haft arkiveringsskyldighet. Av dem har Lantmäteriverket de exemplar som kommunerna har lämnat in för arkivering. Plankartorna skannas för kommunerna på beställning.
”Det lönar sig att utreda om man för skanning av plankartor i Lantmäteriverkets arkiv kan använda understöd som beviljas av miljöministeriet”, påminner Viitala.
”Alla vinner när informationen är korrekt”
Viitalas arbete ger kommunerna möjlighet att inleda arbetet med Ryhti materialet utifrån en tydlig och tillförlitlig grund.
”Målet är att helheten ska bli så omfattande och felfri som möjligt innan Ryhti-systemet tas i bruk. Det gagnar kommunerna, myndigheterna och hela Finlands planinformation”, sammanfattar Viitala. Hon betonar att det nu är dags att agera.
Fråga mer
ledande expert Eila Viitala
förnamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi
Lantmäteriverket
Texten har redigerats den 26 februari 2026 kl. 16.30. Ett omnämnande om att Lantmäteriverket har gjort ett datauttag i slutet av februari har lagts till i texten. Samtidigt har det avsnitt där kommunerna önskades ta kontakt före uttaget tagits bort.