Två tredjedelar av kommunerna i Finland har redan vidtagit åtgärder för att förbereda sig på ibruktagandet av det nya lagstadgade datasystemet för den byggda miljön (Ryhti), berättar DigiFinlands färska kommunutredning som gjorts på uppdrag av miljöministeriet. Det finns dock betydande skillnader i kommunernas åsikter, resurser och beredskap i resultaten. Över 90 procent av kommunerna besvarade enkäten.
Kommunerna ska ta i bruk det lagstadgade Ryhti-systemet och nationella datamodeller före 2029. Ryhti är ett datasystem som genomförts och upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke) och som samlar information om planläggning och bygglov som används av kommuner och statliga myndigheter. Dess mål är att förenhetliga informationen, underlätta tillgången till information, minska den manuella behandlingen av information och förtydliga den riksomfattande informationshanteringen av den byggda miljön.
Utifrån DigiFinlands kommunenkät har två tredjedelar av kommunerna vidtagit åtgärder för att främja ibruktagandet av Ryhti-systemet. De vanligaste åtgärderna var att hålla kontakt med de egna systemleverantörerna, bekanta sig med de nationella datamodellerna för planläggning och bygglov, dela information om ändringen till kommunledningen och beslutsfattarna, delta i utbildningar och göra upp en konkret plan för ibruktagandet av systemet.
I enkäten observerades skillnader i svaren mellan kommuner med stort och litet invånarantal
269 kommuner besvarade enkäten och över 2 500 fritt formulerade kommentarer kom in på de öppna frågorna. Ibruktagandet av Ryhti-systemet och den nationella utvecklingen i anslutning till det upplevdes som relativt nyttiga i kommunerna: medelvärdet för nyttan var 3,2 (på skalan 1–5).
”På basis av svaren kunde man observera motstridigheter i ibruktagandet av det lagstadgade datasystemet. En del av kommunerna ansåg att Ryhti-systemet och ändringarna i det är ett ärende som bör understödas och som effektiviserar verksamheten och förbättrar tjänsterna för kommuninvånarna. En del av kommunerna upplevde å sin sida förändringen som ett uppifrån dikterat tvång som inte beaktar de lokala förhållandena. Ändringen i anslutning till ibruktagandet av Ryhti-systemet syns som ett kontinuum för det komplexa förhållandet mellan statsförvaltningen och kommunerna”, berättar Jarmo Pulkkinen, doktorand och sakkunnig vid DigiFinland som ansvarade för genomförandet av utredningen.
Städerna med stort invånarantal var vanligtvis längre i den digitala förändringen och såg Ryhti-systemet som ett naturligt kontinuum för den digitala utvecklingen. I kommuner med mindre invånarantal betonades däremot konkreta utmaningar, såsom tillgången till, kvaliteten på och interoperabiliteten mellan de nuvarande datasystemen och det digitala materialet.
”Ibruktagandet av datasystemet är en komplex utmaning för många kommuner, där de lagstadgade skyldigheterna möter lokala realiteter. Det finns stora skillnader i resurserna och beredskapen mellan kommunerna”, bedömer Pulkkinen.
Enligt Pulkkinen är kommunernas utmaningar särskilt förknippade med knappa tids-, personal-, kompetens- och ekonomiska resurser.
Av utredningen framgår att den nationella samutvecklingen av digitaliseringen inom den tekniska sektorn enligt kommunerna skapar nya samarbetsmöjligheter utöver utmaningarna. Man förhöll sig i huvudsak positivt till digitaliseringen på alla nivåer i kommunorganisationerna.
Den största nyttan med Ryhti-systemet ansågs vara att förenhetliga uppgifter som är viktiga för samhället och förbättra kvaliteten. Kommunerna upplevde det kommunöverskridande samarbetet som mycket viktigt och önskade mer av det. I och med ändringarna i Ryhti-systemet ansågs kommunernas interna processer och arbetstagarnas digitala beredskap också förbättras. Även utvecklandet av kommuninvånarnas och företagens tjänster upplevdes som ett viktigt mål.
”Kommunenkätens resultat ger ministeriet värdefull information om hur vi kan utveckla de stödåtgärder som riktar sig till kommunerna i den digitala reformen av lagstiftningen om den byggda miljön, såsom kommande understödsansökningar”, berättar specialsakkunnig Jemina Suikki vid miljöministeriet.
Sakkunniga från miljöministeriet, Finlands miljöcentral, kommunerna och Kommunförbundet deltog i planeringen av enkäten. Nästa kommunenkät om projektet Ryhti genomförs hösten 2025.
