Från början av 2029 producerar och upprätthåller kommunerna sina planuppgifter i datamodellformat, så att uppgifterna kan överföras smidigt mellan olika system. Seija Lonka vid Finlands miljöcentral påminner om att det inte bara handlar om att börja använda det nya Ryhti-systemet, utan framför allt om ett nytt sätt att hantera, dela och utnyttja planuppgifter. Nyttan med att använda datamodellformat börjar konkretiseras i början av 2027, då det blir möjligt att granska de första planerna i datamodellformat i Ryhti-karttjänsten och via geodatagränssnitten.
Övergången till planläggning i datamodellformat är en av de största förändringarna inom informationshanteringen av den byggda miljön på årtionden. Det har också väckt många frågor i kommunerna om vad datamodellformatet innebär i praktiken och hur man bäst kommer i gång med arbetet. De här frågorna möter också Seija Lonka dagligen i sitt arbete. Hon är projektchef vid Finlands miljöcentral och ansvarar för utvecklingen och underhållet av uppgifterna om områdesanvändning i datasystemet för den byggda miljön (Ryhti).
”I många kommuner oroar man sig för hur omfattande förändringen är. Därför påminner jag om att övergången till planläggning i datamodellformat är ett maraton, inte en sprint”, säger Lonka.
Framtidens plan är mycket mer än bara en bild
Vid övergången till planläggning i datamodellformat döljer sig den största förändringen under ytan. Planuppgifter har traditionellt betraktats som en kartbild med tillhörande bestämmelser. I en plan i datamodellformat lagras uppgifterna i ett enhetligt digitalt format, vilket gör det möjligt för olika informationssystem att läsa och behandla dem.
”I praktiken är planobjekten inte längre bara linjer och färger på en karta. Varje område, punkt eller linje innehåller uppgifter om till exempel områdets användningsändamål och de bestämmelser som gäller det. Planbestämmelserna bildas med hjälp av den struktur och de kodsystem som definieras i plandatamodellen. När uppgifterna sparas en gång i ett enhetligt format kan de utnyttjas i flera olika system utan separat redigerings- eller överföringsarbete”, säger Lonka.
Datamodellformatet innebär dock inte att den traditionella plankartan försvinner.
”För kommuninvånaren eller den som använder planen ser plankartan i stort sett likadan ut som tidigare. Förändringen syns framför allt i bakgrunden: uppgifterna har sparats på ett sådant sätt att de smidigt kan utnyttjas i olika tjänster och för olika ändamål”, beskriver Lonka.
Mot planuppgifter som är lätta att hitta och utnyttja
Målet med planläggning i datamodellformat är att göra planuppgifterna lättare att utnyttja i kommunerna, i myndigheternas arbete och i olika digitala tjänster. Planuppgifter som lagras i ett enhetligt format är ändå till nytta inte bara för myndigheter och planläggare. Det blir också lättare för kommuninvånarna att hitta och jämföra uppgifter om planeringen av den egna livsmiljön. När planerna lämnas till Ryhti-systemet i ett enhetligt format kan de granskas i samma tjänst på riksnivå.
”I framtiden behöver användaren inte söka efter uppgifter i de olika kommunernas egna tjänster. I samma tjänst kan man till exempel granska både planuppgifterna för den egna hemkommunen och för kommunen där man har sin stuga”, säger Lonka.
Det finns tills vidare bara några få planer i datamodellformat i Ryhti, men enligt Lonka är det just med hjälp av dem som fördelarna med det nya verksamhetssättet börjar bli konkreta.
Nya anvisningar utarbetas också för att stödja kommunerna.
Även om planernas tillgänglighet förbättras kommer ändå inte allt material att öppnas för alla användare. Planerna kan innehålla uppgifter om kritisk infrastruktur, där säkerhetsaspekterna är centrala vid hanteringen av informationen.
”Kommunen kan bestämma att en plan endast är för myndighetsbruk. I de öppna tjänsterna kan man till exempel informera om att det finns en plan för området, men uppgifter som är känsliga med tanke på säkerheten eller tillhörande dokument visas inte”, säger Lonka.
I oktober 2026 fanns det redan planuppgifter från över 40 kommuner och om cirka 6 400 planer i Ryhti-systemet. Den nationella plandatamodellen och de tillhörande kodlistorna kan vidareutvecklas när kommunernas praktiska erfarenheter synliggör nya behov. Enligt Lonka är det därför ett bra tillfälle för kommunerna att börja förbereda sig inför framtiden.
”Allt behöver inte göras på en gång. Sammanställningen av ett planregister är redan ett mycket viktigt steg. Samtidigt får kommunen en överblick över vilka planmaterial och övriga material den har och i vilket format uppgifterna finns tillgängliga”, säger Lonka.
Nya anvisningar utarbetas också för att stödja kommunerna. Miljöministeriet utarbetar som bäst en guide för att ta fram planer i datamodellformat samt en guide riktad till planläggare om hur planbestämmelser i datamodellformat ska utformas. Syftet med guiderna är att ge praktiskt stöd för ibruktagandet av det nya verksamhetssättet.
Kartläggningen av nuläget är en bra utgångspunkt
Om kommunen har ett befintligt planregister kan det vara bra att överväga att leverera det till Ryhti-systemet. Det finns anvisningar och stöd att få för arbetet, och kommunen behöver inte göra allt på egen hand.
Övergången till planläggning i datamodellformat handlar framför allt om ett långsiktigt utvecklingsarbete.
”Kommunernas antal planer, beredskap för informationshantering, resurser och planläggningspraxis varierar. Därför är det också viktigt att planera övergången till planläggning i datamodellformat utifrån kommunens egna förutsättningar”, påminner Lonka.