Enontekis kommun skickade sitt planindex till Ryhti-systemet och digitaliserade dessutom den gällande detaljplanen i datamodellformat. Uppgifterna överfördes till systemet via gränssnittet. Den lilla kommunens erfarenhet visar att det också är möjligt att börja arbeta med begränsade resurser när utgångsmaterialet, det stöd som behövs och de tekniska lösningarna är i ordning.
Enontekis deltog som en av sju kommuner i ett partnertestprojekt för Ryhti-systemet under ledning av Muurame. I projektet beredde kommunerna sina planindex i enlighet med den nationella plandatamodellen och övade på att utarbeta planer i datamodellformat eller digitalisera befintliga planer.
Enontekis gick med i projektet utifrån tidigare samarbete. Enligt kommunens markanvändningsingenjör Kai Takkunen fattades beslutet att gå med i projektet utan större svårigheter.
”Ryhti-systemet kommer i vilket fall som helst att införas, så vi beslöt att delta. Ärendet krävde ingen stor byråkrati i kommunen, eftersom projektet inte orsakade betydande kostnader för oss”, uppger Kai Takkunen.
Det var önskvärt att få med kommuner av olika storlek på olika håll i Finland i projektet. På så sätt kunde det testas hur beredningen och lämnandet av uppgifter lyckas utifrån olika utgångslägen. Enontekis tillförde projektet framför allt en liten kommuns perspektiv.
Bra utgångsmaterial underlättade arbetet
Utgångsmaterialet i Enontekis planindex och planernas yttre gränser var redan i mycket gott skick. Arbetet inleddes med att förbättra kvaliteten på materialet och sammanställa dokumenten i anslutning till planerna. Plankartor, beskrivningar och andra bilagor skannades och konverterades till digitalt format så att de kunde länkas till planindexet.
Dessutom digitaliserades den gällande detaljplanen som en plan i datamodellformat för enskilda planobjekt med hjälp av Ubigu Oy:s applikation Ubihub Kaava. I arbetet konverterades planens objekt och bestämmelser till ett strukturerat och maskinläsbar format.
”Jag fick hjälp av mina arbetskamrater med att skanna dokument, men i övrigt arbetade jag i stor utsträckning på egen hand med det material som skulle skickas till Ryhti-systemet. Arbetet tog tidvis en del arbetstid i anspråk, men ändå inte orimligt mycket”, berättar Kai Takkunen.
Övergången till planläggning i datamodellformat kräver också nya kunskaper. Planbestämmelserna ska kunna beskrivas i ett mer strukturerat format än tidigare så att uppgifterna kan behandlas maskinellt. I Enontekis övades detta genom praktiskt arbete tillsammans med Ubigus digitaliseringsdirektör Marko Kauppi. Han gav kommunen handledning i arbetet med digitalisering och beredningen av uppgifter.
”När man börjar göra upp planer i datamodellformat är att utarbeta planbestämmelser på ett nytt sätt i sig något man behöver lära sig. Det är ändå något lär man sig genom praktiskt arbete och det är inte omöjligt svårt”, säger Kauppi.
Arbetet tog tidvis en del arbetstid i anspråk, men ändå inte orimligt mycket.
Gränssnittet fungerar obemärkt för kommunens användare
Planuppgifterna för Enontekis skickades till Ryhti-systemet via produktionsgränssnittet. Gränssnittet gör det möjligt att överföra uppgifter från kommunens planläggningssystem till Ryhti utan att behöva spara uppgifterna manuellt.
Kommunen ansvarade särskilt för avtalen om användning av gränssnittet. För materialet i planindexet behövdes dessutom ett avtal om utnyttjande av planuppgifter. Utifrån avtalen kunde kommunen och det system den använder få nödvändiga användarrättigheter till test- och produktionsmiljön.
Tekniskt överförs uppgifterna inte direkt från Ubihub till Ryhti-systemets datalager, utan överföringen görs via den nationella informationsleden. Informationsleden fungerar som en säker informationskanal mellan systemen. Det tekniska genomförandet sker till stor del i bakgrunden och är knappt märkbart för kommunen.
”Användaren klickar på en valideringsknapp i applikationen och därefter visar systemet eventuella fel i materialet. När felen har korrigerats kan uppgifterna sparas i Ryhti-systemet. Gränssnittet och informationsleden fungerar i bakgrunden”, beskriver Kauppi.
Gränssnittet automatiserar också sådana arbetsmoment som annars måste skötas separat. Exempelvis fås planbeteckningar automatiskt från systemet. När förbindelserna och användarrättigheterna väl har etablerats underlättas valideringen och lagringen av uppgifterna väsentligt.
Testningen identifierade punkter som behöver åtgärdas
Övergången från testmiljön till produktionsanvändning skedde inte över en natt. Testgränssnittet användes inom ramen för projektet i nästan ett år. Vid övergången till att använda produktionsmiljön färdigställdes förbindelserna och de tekniska lösningarna tillsammans med Finlands miljöcentral och Valtori. Det tog också tid att färdigställa avtalen med alla kommuner som deltagit i projektet.
”På vårvintern 2026 fanns det ännu sådant i förbindelserna som måste justeras innan de togs i produktionsbruk. När gränssnittet väl fungerade började valideringen och lagringen av uppgifter löpa mycket snabbt”, berättar Kauppi.
För Enontekis del var behovet av att korrigera materialet relativt litet. Verktyget Ubihub Kaava lokaliserade problemen gällande planernas gränser på nivån för enskilda brytpunkter och visade vilken typ av fel det rörde sig om. På så sätt kunde de nödvändiga korrigeringarna göras direkt i materialet.
Utgångsläget är inte lika bra i alla kommuner. Enligt Kauppi kan det i vissa material finnas mycket att korrigera gällande planernas gränser. Ett lämpligt verktyg kan då avsevärt påskynda kvalitetsförbättringen, vilket Ubihub Kaava i detta fall representerade.
Arbetsmängden framför allt påverkas av kvaliteten på utgångsmaterialet
Bra att komma igång även för en liten kommun
Baserat på Enontekis erfarenhet behöver en liten kommun inte vänta på att all kompetens och alla lösningar är klara i den egna organisationen. Deltagande i projekt, systemleverantörens stöd och vid behov utomstående experthjälp kan hjälpa kommunen att komma igång.
”Det är bra att våga delta i sådana här projekt om det finns möjlighet till det”, uppmuntrar Kai Takkunen.
Marko Kauppi betonar att användningen av gränssnitt i fortsättningen underlättar dataöverföringen mellan kommunen och Ryhti-systemet. Det är också bra att börja lära sig att utarbeta planer i datamodellformat genom praktiskt arbete.
”Vi befinner oss mitt i en förändring, så nu är det läge att modigt hoppa på. Gränssnitten gör det lätt att skicka uppgifter till Ryhti-systemet. Om den egna kompetensen eller tiden inte räcker till kan man anlita en konsult eller någon annan expert. Det viktigaste är att komma igång”, säger Marko Kauppi.
Enontekis exempel visar att arbetsmängden framför allt påverkas av kvaliteten på utgångsmaterialet. När planindex och planernas gränser är i gott skick kan det gå smidigt att konvertera uppgifterna till ett format som följer den nationella informationsmodellen. Samtidigt ger införandet kommunen möjlighet att granska och förbättra sina egna planuppgifter.
Läs mer
Bekanta dig med anvisningar för produktion av material i plandatamodellformat för gällande planer.