Arbetet med att föra in gällande planer i Ryhti-systemet går framåt men i många kommuner är arbetet ännu bara i början. Enligt Karttatiimi Oy:s Kari Salonen finns viljan men det är resurserna i vardagen som styr hur arbetet framskrider. Samtidigt ger sammanställningen av ett planindex kommunerna en möjlighet att förbättra sitt eget material. Det är just där arbetets centrala värde ligger.
Att föra in gällande planer i datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) är ett aktuellt arbete för många kommuner.
Lagen om datasystemet för den byggda miljön förpliktar kommunerna att från början av 2029 lämna in planmaterial i datamodellformat, vilket innebär att övergångstiden sträcker sig till utgången av 2028. Lagen förutsätter dock inte i sig att gällande planer lagras i systemet.
Enligt Finlands miljöcentral lönar det sig ändå att föra in planer som trätt i kraft före 2029 i det nationella systemet. Många som använder planuppgifter behöver information från flera kommuner och vill hämta den från ett och samma ställe. Det är en fördel att man i Ryhti-systemet kan se helheten i kommunens plansituation. Också för kommunen blir det i fortsättningen lättare att överföra planer i datamodellformat när plansituationen redan finns i systemet.
Att föra in materialet kan ändå kännas arbetsamt. Karttatiimi Oy:s Kari Salonen har arbetat med kommunernas planmaterial i över 30 år. Enligt honom är utgångsläget i kommunerna välbekant: viljan finns men tiden är knapp.
”Beredskapen varierar mycket. I små kommuner kan en person ansvara för allt, och då finns det inte tid att sätta sig in i sådana här helheter. Viljan finns nog”, säger han.
Ett index ensamt ger ännu ingen nytta
Planindexet är en central del av Ryhti-systemet, men ensamt stöder det ännu inte kommunens vardag på bästa möjliga sätt.
”I indexet syns i praktiken gränserna. Det som stöder kommunens vardag är en aktuell plan eller en plansammanställning som visar vad som faktiskt gäller inom området”, beskriver Salonen.
I många kommuner används en sådan helhetsbild redan i den egna karttjänsten. Därför kan det kännas som extra arbete att föra in planindexet i Ryhti-systemet. Enligt Salonen uppstår den viktigaste effekten ändå i det skede då materialet gås igenom.
Genomgången avslöjar bristerna – och uppmuntrar till att rätta dem
Att föra in planer i Ryhti-systemet fungerar i praktiken också som en kvalitetsförbättring. När materialet granskas kommer det ofta fram brister som kan ha förblivit oupptäckta under årtionden.
”Typiska fel är geometri- och avgränsningsfel. Dessutom kan plankartor, planbestämmelser eller uppgift om planens ikraftträdande saknas”, säger Salonen.
Uppgifterna måste ofta kompletteras från olika källor såsom kommunens egna arkiv eller material från Lantmäteriverket.
Enligt Salonen hjälper genomgången av materialet till att få uppgifterna i skick och tillförlitliga. Även om Ryhti-systemet stöder den nationella informationshanteringen tjänar arbetet framför allt kommunen själv.
”Det som motiverar är att kommunen får sitt material i ordning. Samtidigt blir uppgifterna bättre användbara i de egna systemen och även nationellt”, säger Salonen.
Enligt honom kommer täckningen av planindexmaterialet att öka genom att man underlättar ansökan om understöd och gör processerna så smidiga som möjligt för kommunerna.
Så kommer du igång i praktiken
När arbetet med planindexen ska inledas är det första steget avgörande. Enligt Salonen lönar det sig att börja med en realistisk bedömning av de egna resurserna i kommunen.
”Det lönar sig att fundera på om de egna resurserna räcker till eller om det behövs extern hjälp”, råder han.
Enligt honom framskrider det praktiska arbetet i tydliga steg:
- Skaffa jämförelsematerial från Lantmäteriverket.
- Jämför det med kommunens nuvarande material.
- Komplettera uppgifter som saknas såsom plankartor och datum.
- Förbered materialet för Ryhti-systemet.
- Välj hur materialet ska föras in i och upprätthållas i Ryhti-systemet.
Salonen betonar att det viktigaste är att komma igång. Allt behöver inte bli färdigt på en gång.
Även finansiering kan underlätta starten. Kvalitetsförbättring av områdesanvändningens informationsmaterial har varit arbete som stöds av miljöministeriet som en del av införandet av Ryhti-systemet. Att utnyttja stödet kan vara avgörande för hur arbetet går vidare, särskilt i små kommuner.
”När stödet är lätt att söka ökar intresset snabbt. Kommunen bör ta vara på det”, betonar han.
Enligt Salonen har också Finlands miljöcentrals anvisningar varit till nytta: vägledningen har blivit tydligare hela tiden och man har fått bra stöd i praktiska situationer.
En gemensam informationsbas växer fram steg för steg
Att föra in gällande planer i Ryhti-systemet är en del av en större förändring mot en enhetlig informationshantering. Arbetet slutar inte med att planindexet sammanställs utan fortsätter genom att materialet upprätthålls och förbättras.
”Planindexet är en bra början, men det är först ett granskat och kompletterat material som verkligen är till nytta för kommunerna och hela samhället”, sammanfattar Salonen.