Ryhti-systemet utgör kärnan i informationshanteringen för den byggda miljön i Finland. Utvecklingsarbetet framskrider kontinuerligt och responsen från användarna spelar en viktig roll i planeringen av förbättringar. Under 2025 har små förbättringar gjorts i systemet och nya funktioner har lanserats utifrån responsen.
Datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) är ett riksomfattande system som samlar uppgifterna om den byggda miljön. Ibruktagandet av systemet i kommunerna och landskapsförbunden är en lagstadgad skyldighet, men samtidigt möjliggör det en modernisering av informationshanteringen. Utvecklingsarbetet sker dock inte i slutna rum. Arbetet grundar sig på användarnas erfarenheter och respons.
”Vi får frågor om datamodellerna, kodlistorna och gränssnittsbeskrivningarna, och vi strävar efter att reagera snabbt”, berättar Teemu Pekkanen, projektchef för Ryhti-systemets byggnadsdatalager vid Finlands miljöcentral.
”När Pihtipudas förde in den första planen i datamodellformat i systemet upptäckte vi små buggar som inte hade kunnat identifieras tidigare. Vi korrigerade dem omedelbart”, tillägger Seija Lonka, som arbetar som projektchef för Ryhti-systemets datalager för områdesanvändning vid Finlands miljöcentral.
Respons fås på många sätt: genom partnertestning, vid möten, per e-post och direkt från systemleverantörerna.
”Vi får nästan dagligen frågor från kommunerna som vi svarar på. Vid behov ordnar vi också Teams-möten med kommunerna, där vi till exempel ger handledning i hur man sparar planärenden via Ryhti-tjänstens användargränssnitt och svarar på frågor om tjänsten och Ryhti-systemet”, beskriver Lonka vardagen.
Felmeddelanden på tre språk och tydligare anvisningar förbättrade användbarheten
Förbättringar som underlättar kommunernas vardag och minskar felen har gjorts utifrån responsen.
”Till exempel visas felmeddelanden nu på tre språk: finska, svenska och engelska. Det underlättar kommunernas och systemleverantörernas arbete”, berättar Pekkanen.
Tidigare visades felmeddelanden endast på ett språk, vilket medförde utmaningar i flerspråkiga kommuner och internationella utvecklingsteam. Nu syns felen tydligt på alla tre språken, vilket förbättrar användbarheten och minskar risken för missförstånd.
Även valideringsreglerna har preciserats.
”Exempelvis framgick problemet tidigare inte entydigt av felmeddelandet. Nu har vi korrigerat dessa situationer så att användaren får tydligare information om orsaken till felet”, förklarar Lonka.
Dessutom har dokumentationen uppdaterats.
”Anvisningar och gränssnittsbeskrivningar är viktiga för alla aktörer och att hålla dem uppdaterade är ett kontinuerligt mål för oss”, betonar Lonka.
Nya egenskaper i början av året
Efter årsskiftet uppdateras karttjänsten i Ryhti-systemet. Vem som helst kan då logga in i tjänsten med Suomi.fi-identifikation och ta del av byggnadsuppgifterna i större omfattning.
”För närvarande syns endast ett öppet dataset i karttjänsten. I fortsättningen ser en inloggad användare mer information om byggnaderna, vilket underlättar planeringen och beslutsfattandet”, berättar Pekkanen.
Om planuppgifterna visas samma material som i den öppna karttjänsten som inte kräver inloggning.
Nästa år visas i karttjänsten dessutom Museiverkets gränssnitt med information om kulturmiljön. Det är ett viktigt steg mot en heltäckande informationstjänst där olika myndigheters uppgifter förenas.
Arbetet med partnertestning, ibruktagande och utveckling fortsätter
Även om miljöministeriets Ryhti-projekt officiellt avslutas, fortsätter arbetet med Ryhti vid Finlands miljöcentral. Lagstadgade skyldigheter förutsätter att kommunerna skickar uppgifter till Ryhti-systemet senast från och med början av 2029.
”Partnertestningarna fortsätter och de första ibruktagandena på byggnadssidan väntas nästa år. Den verkliga användningen medför alltid nya upptäckter och vi är beredda att reagera”, säger Pekkanen.
All respons gynnar slutligen alla användare när användbarheten förbättras.
Ryhti-systemet är inte bara en teknisk lösning, utan en del av digitaliseringen av den byggda miljön i Finland. Smidig och felfri överföring av information sparar tid, minskar kostnaderna och förbättrar kvaliteten på beslutsfattandet.