Kommunerna tar före 2029 i bruk Finlands miljöcentrals nya lagstadgade datasystem för den byggda miljön (Ryhti) i planläggningen och bygglovet. Det offentligt ägda specialuppgiftsbolaget DigiFinland har på uppdrag av miljöministeriet utrett vilka färdigheter kommunerna har för att ta i bruk och utnyttja systemet. Enligt svaren har redan över hälften av kommunerna vidtagit konkreta åtgärder för att förbättra sina digitala färdigheter.
”Kommuner med det största antalet invånare verkar ha de bästa färdigheterna att ta i bruk det nya systemet, när färdigheterna bedöms på basen av de åtgärder kommunerna vidtagit för att främja ibruktagandet”, berättar Jarmo Pulkkinen, sakkunnig och doktorand vid DigiFinland som ansvarat för genomförandet av utredningen. Andra faktorer i anslutning till kommunens färdigheter var tidigare deltagande i kommunernas gemensamma digitala utveckling, arbetstagarnas och kommunorganisationens allmänna digitala färdigheter samt den ekonomiska situationen. Geografiskt sett hittades inga betydande skillnader mellan kommunerna. Enkäten besvarades av sakkunniga från 242 kommuner.
De vanligaste kommunala åtgärderna i anslutning till Ryhti-systemet var att delta i informationsmöten, hålla kontakt med de egna systemleverantörerna, bekanta sig med de nationella datamodellerna för planläggning och bygglov, dela information om ändringen till kommunledningen och beslutsfattarna, delta i utbildning och göra upp en konkret plan för ibruktagandet av systemet.
Ibruktagandet av Ryhti-systemet och den nationella utvecklingen i anslutning till det upplevs vara till måttlig nytta för både kommunens och den egna yrkesmässiga utvecklingen. Medelvärdet för nyttan var 3,2 (på skalan 1–5). Förhållningssättet är i huvudsak neutralt. De förändringar som digitaliseringen av informationen om den byggda miljön medfört har gett upphov till entusiasm, men också försiktighet och oro. Spänningen har skapats i synnerhet av kommunernas knappa resurser.
Ryhti-systemet medför fördelar och utmaningar för kommunerna
Fördelarna och möjligheterna i kommunerna ansågs vara bland annat nationellt enhetligt digitalt material i datamodellform, att den information som behövs levereras och hittas på ett och samma ställe, försörjningsberedskapen för informationen, underlättandet av jämförelsen och samarbetet mellan kommunerna samt bättre information till intressenterna. Många funderade också på möjliga kostnadsbesparingar när man kunde avstå från en del av de nuvarande underhållssystemen för information.
Som utmaningar upplevdes tids- och resursbristen inom kommunernas tekniska sektorer, bristen på information, kommunernas olika utgångspunkter, statsförvaltningens kapacitet, kvaliteten på det nuvarande materialet samt problem med programleverantörerna. I flera svar nämndes att riksomfattande fördelar inte uppnås om inte även gällande planer fås parallellt med de nya i Ryhti-systemet. Det nationella målet är att på lång sikt även få de gällande planerna tillagda i systemet. Dessutom väcker informationssäkerheten och -skyddet frågor och man har fäst särskild uppmärksamhet vid dem i genomförandet av Ryhti-systemet.
Kommunernas synpunkter har beaktats vid miljöministeriet som koordinerar Ryhti-projektet under hela projektet. För närvarande behöver kommunerna i synnerhet mer konkret information, åtgärdsförslag, utbildning, samarbete mellan kommunerna och ekonomiskt stöd.
”Miljöministeriet publicerar den tredje understödsansökan till kommunerna efter sommaren 2024. Understödet kommer att delas ut för verkställandet av reformen i kommunerna och landskapsförbunden, utbildandet av experter och skapandet av tekniska förmågor”, berättar specialsakkunnig Jemina Suikki vid miljöministeriet.
Enligt Satu Reisko, projektchef för Ryhti-förändringsstödet vid DigiFinland, kan kommunens Ryhti-färdigheter främjas även genom små åtgärder, såsom planering av åtgärder tillsammans med andra kommuner.
Tekniska sektorn som föregångare inom digitalisering
Det finns många skillnader mellan kommunerna i digitaliseringen av den byggda miljön, men nationellt sett är den tekniska sektorn både nationellt och internationellt en föregångare.
”Digitaliseringen av den byggda miljön till följd av Ryhti-systemet och den tillhörande innovationen tar ett betydande språng framåt. Dessutom är den datatekniska kompetensen hos de anställda inom den tekniska sektorn och den teknologiinfrastruktur som används i huvudsak på en god nivå. Även attityderna är i regel digipositiva. En sakkunnig som arbetar med planläggning i kommunerna sammanfattade enligt mig på ett träffande sätt kommunernas känslor i anslutning till Ryhti-systemet när han konstaterade att framtidens riktning är rätt, men hoppig”, summerar Pulkkinen.
Inom den tekniska sektorn arbetar ofta endast enstaka sakkunniga med mycket jobb på sina bord i kommunerna. Därför är de anställdas roll i främjandet av digitaliseringen avgörande.
”Trots det ökade utnyttjandet av artificiell intelligens och automatik är kvaliteten på kommunernas serviceproduktion fortfarande mycket beroende av yrkeskunniga arbetstagare som får organisatoriskt stöd. Även innovationsarbetare som främjar digitaliseringen behöver stöd, såsom uppmuntran, belöning och sociala nätverk”, bedömer Pulkkinen.
Svaren från den enkät som öppnades i februari och pågår till slutet av november utnyttjas bland annat för planering och forskningsarbete inför kommande understödsansökningar. Information om resultaten ges nationellt i juni och december. I planeringen av frågeformuläret deltog sakkunniga från miljöministeriet och Finlands miljöcentral samt från Kommunförbundet och kommunerna.
Hör mer i Ryhti-info
Mer information om resultaten av kommunutredningen presenteras under Ryhti-infot som är öppet för alla och ordnas den 6.6.2024 kl. 13.00–14.30. Ryhti-info hålls på finska.
Karta över kommuner som har vidtagit åtgärder
